Syskonen

Ibland sköljer det över mig hur lycklig jag är. Jag tycker att det är otroligt tråkigt att alla mina vänner och min familj inte bor där jag bor, men jag kan inte låta bli att tycka att jag mest är lycklig över vilken fantastisk familj och vänner som jag faktiskt har. I flera länder finns det människor som inte bara betyder mycket för mig, jag betyder något för dom också! Det är faktiskt otroligt mycket starkare än den sorg jag kan känna över att inte finnas tio minuter bort.

Men när Marika skriver att hon är på middag hemma hos Vielle och har spenderat dagen i aahkas kök så blir hemlängtan ändå stor. Till den friska fjäll-luften, mina knäppa syskon och en gammal pigg Aahka i ett kök.

IMG_1276.PNG

världens, utan tvekan, bästa syskon

Snart semester! Igen!

Idag spöregnar det och tur är väl det då jag tappert försöker att komma ikapp med plugget. Ikapp och förbi, eftersom jag åker till Mallorca på söndag för 10 dagars semester! Jag ska hälsa på min älskade Yvonne som flyttat dit (seriöst, om mina vänner envisas att bo över hela världen är det bra med en jämn spridning på dom. Mallorca är tex ett mkt bra ställe att ha en vän på). Det ska bli så himla kul att ses igen, dom senaste dagarna har jag gått igenom gamla blogg-arkiv och insett hur fint vi hade det tillsammans i Frankfurt! Livet som au-pair var ju helt enkelt amazing.

20140423-145833.jpg
jag var även världens bästa au pair, om ni frågar mig. Och förhoppningsvis familjerna jag fick vara hos..

När kärleken är nära men så långt bort

Vissa dagar går det helt ok, och vissa dagar vill jag bara krypa ner under ett täcke och vänta där tills han kommer. Jag pratar om längtan efter min pojkvän, som bor på en ö långt borta och som jag nu har varit ifrån i hela 41 dagar. Fyrtioen nätter utan honom. Det är en väldigt massa nätter och dagar ska ni veta, speciellt när man är kär. Men nu börjar det närma sig. När jag går och lägger mig ikväll är det sedan bara 10 dagar kvar tills jag står och väntar på Centralen i Stockholm på att få hans armar runt mig. Det är helt ok. Det går. Det får vara så ett tag. Eftersom jag har valt detta själv, eftersom jag känner i magen att det är rätt att vara i Sverige och inte på Irland med Honom just nu. Men det är bara en kort tid. Sen får jag somna bredvid honom varje natt. Jag får sitta bredvid honom i soffan och kolla på serier och spela Candy Crush på mobilen. Jag får äta middag tillsammans med Honom, jag kommer inte att behöva sakna och längta.

IMG_7264Det går okej.

Regnig söndag

Idag har jag inga stora planer, och det gjorde verkligen ingenting när jag vaknade och möttes av spöregn och åska. Det betyder att jag kan stanna inne med gott samvete och bara lufsa omkring och göra vad som faller mig in (well, jag har en omtenta att rätta till men that’s about it).

Ikväll hoppas jag få skypa med min man också. Jag saknar honom rätt ordentligt nu, kan jag erkänna. Som tur är kommer han hit på torsdag!

DSC_1943På Fuerteventura där det inte regnade.

Tre år. Utan.

Idag har det gått tre år.
Tre år sedan Jonas försvann ur vår värld, och tre år sedan mitt nya liv började.
Jag skulle ljuga om jag sa att det har varit lätt, att lära sig leva igen. Men det har gått. Ett steg i taget, och jag har tagit mig dit jag är idag. Idag är jag äldre, jag vet mer och jag är starkare. Det har jag Jonas att tacka för. Det som gör mig ledsen nu är att han missar så mycket. Att vi missar så mycket. Varenda gång något nytt händer i mitt liv tänker jag på Jonas, att han inte fick vara med om detta. Och jag saknar honom fortfarande, jag har fortfarande stunder då sorgen kommer över mig som ett svart moln och jag bara gråter och vill stanna kvar under täcket för alltid, senast förra torsdagen. Men idag är det lättare än det var för tre år sedan, det är en mildare sorg och den går numera att leva med. Jag är tvungen att leva med sorgen över en förlorad faddervielle, över en kär vän.

Jag saknar honom. Varje dag, och jag tänker på honom när jag är ledsen och mår dåligt, men mest tänker jag på honom när jag är lycklig. När allt går åt rätt håll och livet ler mot mig. Då tänker jag på Jonas, och kan vara lycklig över att jag fick vara en sådan viktig människa i hans liv. Alla hade inte turen att lära känna honom..

Så idag har jag njutit av mitt liv. Jag har lekt med härliga barn, jag har legat i solen och bränt mig, jag har haft picknick, badat smutsiga barn och legat bredvid en sovande bebis. Jag har sjungit högt kyrkan och jag har ätit jättegod kvällsmat. Jag har lyssnat på bra musik och jag har tänkt på Jonas. På att jag är lycklig som lever, och att jag fick 20 år med honom. En dag ses vi ju igen, och då kan vi ta igen alla förlorade år.

Jonas. Jag älskar dig och jag tänker på dig.

DSC_1813

You were gone too soon

Hey there now
Where’d you go
You left me here so unexpected
You changed my life
I hope you know
cause now I’m lost
So unprotected

In a blink of an eye
I never got to say goodbye

Like a shooting star
Flyin’ across the room
So fast so far
You were gone too soon
You’re part of me
And I’ll never be
The same here without you
You were gone too soon.

Mina familjer

Just nu dricker jag kaffe.

I min Angelica-mugg som jag har fått av min Frankfurtfamilj nr 1.

Kaffe som jag har gjort i min kaffemaskin som jag har fått av min Frankfurtfamilj nr 2.

Jag saknar er!