Vecka 21!

IMG_1445.PNG

Nu har jag gått halvvägs och är i vecka 21 (femte månaden Marika). Jag mår fortfarande bra, är bara trött hela tiden. Jag känner fortfarande ingenting, lite inbillningar ibland, men det är faktiskt inte speciellt konstigt. Det som är den stora skillnaden nu är att magen verkligen blivit hårdare och börjat växa mer utåt. När jag ligger ner så syns det numera att jag är gravid! Och som Madde sa, det är skönt att se gravid och inte bara mätt ut.

Vi vet inte vad kotten har för kön, och har bestämt oss för att inte ta reda det. Jag har just fått veta att mina två nära vänner ska få en flicka och en pojke, så nu växlar jag och vill varannan dag ha en flicka och varannan dag en pojke! Det är spännande att inte veta, och att höra alla gissningar! Vilket kön kotten än har så har jag börjat längta efter hen nu. Paniken har lagt sig, och jag börjar känna mig redo att välkomna en helt ny människa till världen!

IMG_1444.JPG

Vecka 20!

I torsdags var vi till sjuksyster och tog blodtryck, vikt osv. Vi fick också lyssna på kottens hjärta, och den här gången hoppade hen omkring medan så hjärtslagen var här och där mest hela tiden! Det var kul att sjuksköterskan kunde säga att bebisen hoppade hit och dit, och hjärtslagen var starka och helt normala. Det är skönt att jag får gå dit en gång var fjärde vecka för kontroll. Speciellt nu när jag fortfarande inte känner något inifrån. Allt ser i alla fall bra ut så här långt, jag har bara gått upp ungefär 3kg sammanlagt (vilket är skönt! Att inte ha så många kilon att bära på än så länge) och alla värden är bra. Eftersom det är mitt första barn är det inte heller konstigt att jag inte känner något än. Så jag får vackert vänta tills kotten bestämmer sig för att visa att hen finns där i min mage.

IMG_1386.PNG

Bild tagen i onsdags när jag var i v. 19+0. Nästan halvvägs!

Fruktcrejvings

Det är dock något jag verkligen fått sedan jag blev gravid, crejvings för frukt! Jag antar att bebisen vill ha massa vitaminer. Jag äter inte överdrivet mycket frukt i vanliga fall, men nu vill jag ha frukt och smoothies så idag blev det en tur till frukthandlarn.

IMG_1380.JPG

Det där dåliga samvetet

Något jag ständigt jobbar på är att bli bättre på att inte känna mig som en dålig vän/dotter/flickvän/syster bara för att jag inte kan eller vill vara med på allt. Eftersom jag valt (nåväl, blir man kär har man inte riktigt något val) att inte bo i Sverige (eller Tyskland) så kan jag omöjligt vara med på allt eller finnas där i person för alla. Jag har blivit bättre med åren, alla år som utlandssvensk har härdat mig och fått mig att förstå att det inte fungerar i verkliga livet att vara överallt, men jag måste ständigt jobba på det. Sedan jag blev gravid måste jag även jobba på att inte känna mig som en tråkig och dålig flickvän bara för att jag inte orkar följa med på allt som min aktiva pojkvän håller på med. Ikväll var det bio med två av hans vänner, men jag insåg snabbt att med en huvudvärk (som jag nu efter 3 dagar tänker skylla på graviditeten) och en trötthet (som jag definitivt kan skylla på graviditeten) så orkar jag inte sitta i en biosalong till kl 00.00. Jag vet att ingen blir vare sig ledsen eller sur för att jag inte följer med, och att C enbart dubbelkollar med mig för att han vill att jag ska känna mig välkommen, men ibland måste jag aktivt intala mig själv att det är okej att stanna hemma om det är det jag vill.

Som sagt, mitt ständigt dåliga samvete har mattats med åren, men jag måste jobba på det hela tiden. Speciellt nu när jag är gravid måste jag förstå att det är ännu mer okej att inte orka på samma sätt som tidigare. Men det är svårt att förstå att kroppen inte har samma ork och energi som vanligt. Det är svårt att förstå att allt som förut räckte till en person nu håller på att skapa ännu en liten person.

IMG_1379.PNG

trött men lycklig tjej

Dom där hormonerna var det ja

Idag har varit en sån där upp och ner vänd dag. Jag somnade inte förrän 2 och vaknade kl 7 vilket förde med sig en trötthet som tog sin kulmen runt 13-snåret. Då brast jag ut i gråt över, ja vem vet, men grät gjorde jag. Sen somnade jag och sov i 4 timmar. Nu har jag i alla fall fått sova och äta något, så jag mår lite bättre. Men det är helt enkelt en sån där dum dag, som jag därför spenderar i sängen. Tur att jag kan plugga liggandes.

IMG_1358.PNG

En bild från igår, då dagen definitivt vad bättre

Gravidhormonerna är det jobbigaste

Efter veckorna 6-10 (jag fick ju inte reda på att jag var gravid förrän i vecka 6) då jag mådde illa mest hela dagarna och det enda som hjälpte var att äta hela tiden, trots att jag inte ville äta något alls, så mår jag utomordentligt. Jag kan egentligen inte klaga på något, men självklart märks det att allt inte är som vanligt i kroppen. Jag antar att jag är inne i ”spökveckorna” för tillfället, och det är därför jag knappt känner av att jag är gravid emellanåt!

– hormonerna härjar rätt vilt. Jag kan gå från glad till ledsen på bara några sekunder. Än så länge blir jag inte arg, utan får mer Weltschmerz. Ibland är det verkligen som att onda bakterier hoppar runt i min kropp och får mig att må bra/dåligt på de konstigaste tillfällena. Då är det jobbigt att vara gravid!

– jag hade en frukt-period då jag bara ville äta gröna äpplen (som jag innan graviditeten var allergisk mot) och kiwi. I massor. Enbart.

– jag har haft svårt att sova och vissa nätter var jag vaken rakt igenom. Det har gått över nu. Men jag är tröttare än vanligt, och det är ju inte direkt ovanligt. Jag vaknar även lättare nu för tiden än förut, också kroppen som övar inför bebis antar jag.

Det är egentligen det enda jag kan tänka på just nu. Jag hade en period när jag var väldigt hungrig, men suget har mest varit på frukt eller inget speciellt. Jag vill inte direkt äta fet mat och trots att jag kan vara hungrig även nu så känner jag det inte på samma sätt. Det är som att kotten inte är så glupsk av sig, och att det räcker med det jag äter som vanligt. Vilket, ärligt talat, nästan är mindre än innan jag blev gravid. Haha. Well, det betyder också att jag inte har gått upp så mycket i vikt än och det är skönt, eftersom det känns som att magen börjat växa på riktigt nu senaste veckan och jag anar att jag kommer få mina gravidkilon i sinom tid.

IMG_1298.JPG

När jag kom hem från Mallis hade jag och C fått ett paket från Sverige från min finaste Seasa (faster). Jag har verkligen världens bästa familj!

Vecka 18

IMG_1317.PNG

Nu har jag gått in i vecka 18 (idag 17+3) och jag mår fortfarande hur bra som helst. Jag har snart gått halva tiden, och det känns verkligen som att tiden flyger fram nu! Jag har fortfarande inte vågat köpa en endaste grej till kotten, det känns liksom som att jag fortfarande bara är gravid i min hjärna. Jag tror det kommer kännas mer när magen blir än nu större och jag börjar känna något där inifrån. Jag hoppas det inte dröjer alltför många veckor tills hen gör sig påmind!

IMG_1316.JPG

Babythings

Imorse åkte jag och C till Sixmilebridge (9km härifrån, mycket mysigt ställe förövrigt) och plockade upp en flasksterilisator och en flaskvärmare som jag fått tag i alldeles gratis. Med Nugget använde vi en sådan rätt mycket, eftersom jag matade henne med flaska flera gånger dagligen, och den kom väl till användning. Eftersom jag hoppas att amning kommer gå bra, och att jag även kommer kunna pumpa mycket (jag vill gärna inte vara den enda som är kapabel till att mata om det kommer till det) så kan den komma till användning hos oss också om ett halvår ungefär!

Eller fem månader mer bestämt. 22 veckor. Nu går det undan hörrni!

IMG_1312.PNG

Vecka 17

Nu har jag gått in i vecka 17, och snart har halva graviditeten gått! Helt sjukt, det gick väldigt sakta till vecka 12, men nu bara rusar tiden förbi. Förutom lite sömnsvårigheter och krypningar i kroppen så mår jag hur bra som helst. Jag är inte jätte hungrig, jag mår inte illa och jag har inga konstiga crejvings eller så. Om jag inte hade fått lyssna på kottens hjärta förra veckan hade jag knappt trott på att jag fortfarande är gravid!

IMG_1279.PNG

förutom det faktum att magen faktiskt blir lite större för varje vecka!

Gravidkudde

Nu håller jag på och kollar efter en gravidkudde. Jag tror det skulle underlätta betydligt, nu slänger jag mig hit och dit och kommer inte till ro. Det är även rätt trångt med alla mina täcken och kuddar (igår gick C och la sig i gästsängen..) och endast en gravidkudde skulle nog vara bättre.

Men vilken sort ska man ha? Det finns ju tusen olika utformningar! Jag behöver tips och hjälp..

IMG_1271.PNG

ska jag ha en sån där banan eller räcker det med en lång kudde liksom?